Dagens jävla idiot: Gunnar Ekberg

Efter något sorts ”avslöjande” om att Jan Guillou rekryterats av KGB för 40 år sen passar en av sveriges vidrigaste personer på att uttala sig.

KGB behövde inte bara folk som kunde räkna stridsvagnar. De sökte människor som kunde bidra med andra samhällstjänster, kanske placera artiklar i tidningar om till exempel en underrättelsetjänst. Jag menar, om man vill veta vilka som skulle dra nytta av att IB-affären avslöjades så är det bara att se österut, säger Ekberg.

Ekberg försöker på ett mycket pinsamt sätt måla upp IB-avslöjandet som något sovjetiskt påfund. Han missar fullständigt att det var en grundlagsvidrig åsiktsregistrering av personer som endast var skyldiga till att ha politiska åsikter som Ekberg och hans gelikar ogillade.

Ekberg skulle må bra av en kula i skallen, satans jävla idiot.

Ett mörkt rum

Imorse när jag vaknade hade idioterna på Göteborgs Energi stängt av elen. De tyckte nämligen att lite underhållsarbete passar utmärkt att utföra lagom till folk går upp och behöver tända lampor och skit.

Det var lite som att vakna i ryssland. Mycket spännande.

Minnen från barndomen

När jag var liten brukade mina föräldrar tvinga mig att städa mitt rum. Dessa fascistoida tendenser var vanliga i barnuppfostran på åttiotalet. Nuförtiden tycks ungarna få göra vafan de vill, men på den här tiden fick man fanimej städa sitt eget rum.

Hursomhelst, jag hatade naturligtvis att städa lika mycket då som nu. Så jag gjorde allt för att slippa. När jag satt vid mitt skrivbord och sorterade mina 91:an-tidningar så upptäckte jag att det fanns en rabattkupong på baksidan. Jag kunde få köpa ett paket päronsplitt med fem kronors rabatt. Det var naturligtvis taget. Jag började genast tjata på farsan om att han skulle skjutsa ner mig till butiken så jag kunde köpa min glass. Det var ju trots allt så att detta var den sista dagen då kupongen gällde och att spara fem kronor var naturligtvis mycket lockande. Sen hör det ju till att det är roligare att köpa glass än att städa sitt rum.

Efter ett par timmars tjat lyckades jag övertyga min mamma, som i sin tur beordrade farsan att skjutsa mig. Sagt och gjort, vi hoppade i bilen och åkte ner till affären. Glad i hågen sprang jag in och hämtade mitt glasspaket och betalade i kassan. Jag visade upp kupongen och fick en femma tillbaks.

Jag var mycket nöjd och tog mitt glasspaket och min femma och spatserade ut ur affären. Halvvägs ute stod ett par gubbar med en insamlingsbössa från frälsningsarmén. Generös som jag är så la jag mig femma i deras bössa, men det skulle jag aldrig ha gjort. När pappa såg vad jag gjorde blev han fruktansvärt arg. Han skrek åt mig och undrade vafan det var för fel på mig. Jag tror inte han tyckte det var en bra idé att behöva skjutsa ner sin skitunge till son för att spara fem kronor, som omedelbart doneras till någon kristen luffare med dragspel.

Så kan det gå. Jag klarade mig iallafall helskinnad, värre var det när jag höll på fel tennisspelare. Men det är en annan historia.

Dagens citat # 2

Jag hade fel, det här är fan dagens citat. Eller kanske årets. Apropå Sverigedemokraternas debattartikel i Aftonbladet och hur mycket bättre det var på 50-talet.

Man väljer ju hellre en halv special och pucko med lite elvis och nacka skoglund… framför halalslaktad palestinasjal vänd mot mecka

Skam

Det finns som många vet en film med mig som spelades in för snart sju år sen. Det är någon slags dokumentar/intervju med mig i mitt hem.

Nu vill folk att den ska läggas ut på internet så jag kan göras till allmänt åtlöje.  Jag ställer mig naturligtvis väldigt tveksam till detta då skammen skulle bli total.

Frågan är dock hur länge jag kan stå emot. Det är ju trots allt var mans plikt att offentliggöra eventuella pinsamheter och invänta den obligatoriska vuxenmobbingen.

Men att sprida den filmen kan vara fönedrande i klass med att visa kuken på internet. Ja jisses, den kommer bli min död.

Korkat blondinluder ej utsatt för något hot

Skickar man paket till World Childhood Foundation får man akta sig, den övernitiska personalen där får lätt för sig att det är en bomb i paketet.

Det var i tisdags som personalen på World Childhood Foundation på Manhattan i New York mottog ett mystisk paket adresserat till prinsessan Madeleine.

När de anställda upptäckte att paketet bland annat innehöll elektriska sladdar befarade de att det kunde handla om en bomb och kontaktade polisen.

Men jävla fegisar. Har man kommit så långt så man ser att det ligger en jävla nätdel i pakethelvetet så är det väl bara att undvika att koppla in den i vägguttaget så bör man ju vara rätt safe.

Det visade sig dock snabbt att det inte rörde sig om någon sprängladdning.

Utöver sladdarna hittade man bara trosor, en bh, ett kassettband och ett kärleksbrev i försändelsen.

Enligt AP hade paketet skickats från Sverige och innehåll öven en kassettbandspelare.

Enligt uppgifter till Aftonbladet innehöll brevet inga hotelser – utan en vädjan till Madeleine att gifta sig med avsändaren som kallar prinsessan ”My darling” (min älskling).

Enligt Aftonbladets källor letade man i går efter fingeravtryck på brevet. Polisen har lämnat över fallet till amerikanska utrikesdepartementet.

Varför i helvete då för? Sen när är det olagligt med kärleksbrev? Ska vi börja spärra in lågstadieungar också?

En anställd i World Childhood Foundation-huset berättar dock att det varit stor uppståndelse ända sedan bomblarmet gick.

– Vi har haft fullt upp. Det var fullt pådrag i går och även i dag har det varit mycket folk som kommit och gått, säger han.

Tro fan det, ryktet säger ju att får man post en dag så kan man mycket väl få post nästa också. Iallafall på kontor.

– Självklart ser man över prinsessans säkerhet när något sådant här inträffar. Hon kommer få ökat skydd, säger en källa med insyn i kungafamiljen.

Ja, när något så dramatiskt som en postförsändelse med en kärleksförklaring dyker upp på kontoret får man fanimej akta sig. Vad ska hända nästa gång liksom, en låda choklad kanske? Vi vill ju inte ha en fet prinsessa!

Det hade ju varit så fantastiskt mycket enklare att bara skjuta överklasshyndan en gång för alla. Eller kanske tvinga henne att spela in lite hardcoreporr, det hade förmodligen sålt rätt bra. Då kunde hon ju betala tillbaks det hennes familj stulit.

Queer

Dirty Diaries är en samling erotiska kortfilmer gjorda av kvinnor med en mobiltelefon-kamera. Projektet syftar till att omdefiniera porren och göra den queer, feministisk och nyskapande.

Det finns nog inget i hela världen som gör mig så grinig som ordet queer. Jävla politisk korrekthet överallt. Queer hit och queer dit. Queer kan fan dra åt helvete.